Håbytorp

 

Någonting stod inte rätt till. Mjölken forsade och det var nästan 3 veckor kvar till beräknad fölning. Ibland är det inget konstigt med föstföderskor att det blir tidigare eller senare, men Bella var för lugn. Förvärkar, orolig, vankande eller tendens till att bädda i halmen fanns inte. Nu i efterhand känns det som hon visste.

 

Vi hade valt att hon skulle få föla ute, i sällskap av min Nox. Dom funkar så bra tillsammans och har bott ute sen i april ihop, så kändes inte bra att stalla in dom. Vi halmade upp i skogsdungen där dom alltid sover och har sin trygga plats så förutsättningarna var rätt. Under natten till 1 Juli var både jag, mamma och syster ute och kollade till henne och under varje koll gick dom långt bort och betade i godan ro. Vi har hagen direkt i anslutning till huset så närmare kunde dom inte komma. Vi gjorde sista kollen vid 4 tiden och hon återigen stod helt obrydd och betade, Louise började jobba tidigt så när hon gick ut runt kl 5,30och till stora förvåningen hade Bella fölat och stod och tvättade fölis.. 

 

Dock var han död. Vi kom någon minut efter men det fanns inget att göra. Det jag reagerade på var att han var olustigt kall för att vara nyfödd. Precis som han inte hade någon egen kroppsvärme. 

 

Vid ett tillfälle på Vena hade vi en fölning som gick åt skogen med felläge som slutade med att stoet klarade sig, men fölet dog. De fölet var efter fölnigen varm i flera timmar, innan värmen gick ut och stelheten kom in.

 

Det jag upplevde med Bellas föl var att den måste varit död i något dygn innan fölning och sen bara haft hennes kroppsvärme vid fölning. Natten var ju varm, så naturen har ju inte lyckats kyla ner den på den timmen innan vi kom ut.